Är Costa del Sol Spanien?

Hej! Det var länge sedan! Jag hinner inte riktigt med… allting är bra men det går i ett. Största anledningen till att jag inte hinner få till några intressanta blogginlägg är nog faktiskt att jag sedan slutet av augusti varje vecka skriver ett kåseri till Sydkustens Premiumprenumeranter. Det är jättekul! Men det gör att mina personliga reflektioner ofta hamnar just där… I alla fall har jag nu fått lov att med minst fyra veckors eftersläpning, publicera min veckokolumn här! Eftersom jag hunnit med ett antal under hösten, kommer jag lägga ut fler stycken under julhelgen som en liten present till er från mig, som kompensation för att det varit så tunt här!

Idén till den första fick jag från https://casaannika.blogspot.com/ för länge sen!

Är Costa del sol Spanien?

Jag har bott på Costa del Sol i nästan precis 17 år. De första åtta åren i Málaga stad vilket jag då ansåg var något helt annat än Solkusten. Costa del Sol är Málagaprovinsens kuststräcka och för en spanjor är det något rent geografiskt, precis som Costa Blanca, Costa de la Luz och Costa Brava. För oss utlänningar ligger det dock mer av en slags värdering i begreppet och inte alltför sällan kan det från en viss typ av människor uttalas med ett litet uns av förakt. Har jag fel?

Missförstå mig inte, de allra flesta svenskar älskar ju Costa del Sol, men det finns ändå en tendens att se ned på att området är så exploaterat och färgat av turismen. Mer än en gång har jag hört svenskar säga att Costa del Sol inte är Spanien. Och i mitt jobb som mäklare har jag mött en hel del kunder, som visserligen gärna vill vara här men samtidigt markerar att de söker sig bort från alla andra turister och utländska bofasta. Med större eller mindre framgång.

Ett exempel var när jag för några år sedan nästan hade sålt en lägenhet i La Cala de Mijas till en svensk familj. De skulle bara uppleva byn på kvällen och sedan lägga in en reservation. När vi möttes dagen efter nästan kräktes de ut hur hemskt La Cala de Mijas var; ”så ospanskt, bara massa britter och svenskar, inga spanjorer alls” och så vidare. Jag som jobbade under flera år i La Cala kände inte igen mig i deras beskrivning och frågade när de hade ätit middag. Klockan 19. I augusti.

Jag fick förklara att vid den tidpunkten är det inte en enda spanjor ute på gatorna. De är antingen hemma och vilar siesta i väntan på svalkan, eller så har de inte gått hem från stranden än. Man kan inte gå ut och äta middag klockan 19 och förvänta sig en känsla präglad av den inhemska befolkningen. Då får man äta när spanjorerna äter, det vill säga vid 21-22-tiden eller ännu senare på sommaren. En annan gång beklagade sig en svensk familj över att de hade varit och spelat golf och bara mött utländska pensionärer på banan. En tisdagförmiddag i januari. Vanligt folk är ju på jobbet då!

På Costa del Sol bor väldigt många nationaliteter. Till följd av det finns många affärer, restauranger och andra verksamheter som drivs av olika nationaliteter. Det allra mesta är dock faktiskt spanskt och man väljer själv vart man går. Det är helt sant att det finns många svenskar som har sina barn i Svenska skolan, jobbar på en svensk arbetsplats och går till svensk tandläkare. Men det är ju inte det enda som finns här.

De flesta av oss tar del av båda världarna; den spanska och den internationella. Här finns många turister, det är ju det man till stor del lever på här. Personligen tycker jag dock inte att det gör kusten mindre spansk, bara annorlunda. Det är klart att de små byarna i inlandet är mer traditionellt spanska. Det är ju inte samma sak att åka till Stockholm eller en liten by i Norrland, eller till skånska vischan heller. Det ena är ju inte mer svenskt än det andra bara för att utbudet är mer internationellt och folk på gatan mer uppblandade av turister och utlänningar.

Costa del Sol kan upplevas på väldigt olika sätt. Man väljer själv. De som kommer hit för att söka sig till det svenska, ser det. Samtidigt måste jag hävda att Costa del Sol i allra högsta grad är Spanien. Här är fullt med helt vanliga spanjorer och det pågår ett helt vanligt spanskt liv. Samtidigt med turismen och det internationella utbudet som i vissa kvarter är väldigt stort, i andra inte alls.

Jag ska erkänna att jag under mina år i Málaga stad såg på kusten med betydligt mer kritiska ögon. Jag var besatt av tanken på att integrera mig och ville absolut inte inkluderas i svenskkolonin. Som om det ena skulle utesluta det andra. Fast till viss del kan det nog göra det, åtminstone i början. Nu, många år senare, känner jag mig tryggare i min identitet som utlandssvensk och vill gärna ha både spanskt och svenskt i mitt liv och ser mest fördelar med att bo i ett område av mer internationell karaktär.

https://www.sydkusten.es/sk/384/a/29625/-i-ar-costa-del-sol-spanien-i-/

7 tankar på “Är Costa del Sol Spanien?

  1. Vad roligt, Carin, att du kan publicera dina krönikor här! Jag ser fram emot att läsa dem allihop!

    Ska jag säga att det är roligt att ha inspirerat dig till en krönika också…? 🙂 Jag gissar att det var genom irritation i så fall, efter vad jag skrev 🙂 Men du har helt och hållet rätt i att man väljer vad man vill se och var man vill röra sig. Det tänker jag på ibland, sedan du skrev det. När jag åker till kusten, vilket jag tycker om att göra ibland, vill jag allra helst besöka sådant som inte finns här där jag bor; svenskbutik, bokhandel med svenska böcker, svenskt mat, loppisar, äta engelsk frukost, sådant. Det är ju en anledning till att göra resan! Men som du skriver pågår ju det vanliga spanska livet, folk arbetar, handlar, umgås. Jag slås ändå varje gång att Costa del Sol är så annorlunda mot vad jag är van vid, och hur vackra bergen än är, och vissa kustremsor, så har jag svårt för alla reklamskyltar, byggnadskomplex och hotell som man ser redan från motorvägen. De knockar mig.

    Jag får ödmjukt erkänna att det finns så många olika Spanien, det är inte detsamma att befinna sig i norra Spanien som i Madrid, på Costa del Sol, Mallorca, Sevilla, Huelvakusten eller i ”mina” bergstrakter.

    Gilla

    • Nej, jag skulle aldrig få för mig att bli irriterad på dig! 😀 Jag förstår verkligen din upplevelse av kusten, den är ju också sann. Jag vet ju varför du kommer hit. Det som stör mig möjligen är väl de som egentligen kommer för att uppleva något annat än det svenska, inte lyckas se förbi just det trots att det inte är särskilt svårt… Och visst är det väldigt tätbebyggt och fult på sina ställen, men när man befinner sig mitt i det, ser man även oaserna. God jul!

      Gilla

  2. Kul intressant krönika! Jag håller med om föraktet, vi brukar kalla Torrevärsta (Torrevieja) och mina föräldrar ville absolut inte bo i ett svenskt samhälle i Spanien men samtidigt trivdes väldigt bra i vårat område och umgicks mest med de ca 15 svenska familjerna (av 200). Jag och min syster var några av de få barnen som lärde sig spanska och umgicks med de spanska tonåringarna, kanske pga av söta blonda så de spanska killarna liksom inte gav upp… men även drog med resten av svenskarna så bildade ett större gäng från blandade länder, vi umgicks även med en del engelsmän. Jag trivdes både i Madrid och Barcelona även om den internationella stämningen i Bcn passade mig bättre, jag trivdes inte alls i Cambrils trots fin fiskeby med stränder men den kändes väldigt katalansk och jag var alltid turist. På La Manga har jag ju varit sen 7-8 år så många känner igen mig men även blandning av madridbor, murcia och utlänningar (senare år fler ryssar)… Jag skulle aldrig kunna tänka mig bo i Cartagena för de är väldigt traditionella, religiösa och höger (vox går bra). Jag tycker absolut att turismen och byggboomen har förstört många av kuststäderna, byggt för nära kusten, alldeles för höga hus, felplanerade (flera har alltså inte balkongen ens mot havet utan utsikt rakt in i grannfasaden trots dubbla hav!)… det har ju varit väldigt mycket svarta pengar, mutor och flera sitter i fängelse pga detta.
    Sen är ju som sagt balansen att leva mer som en spanjor i Spanien, efter deras tider… ingen är på stranden mellan 14-17 och ingen äter middag 19-20.

    Gilla

  3. Jaa!! Två inlägg hos Carin! Nu har jag läst detta ”första”. Mycket intressant som vanligt. Jag har också sett nr på sådana områden men egentligen är det nog inte områdena i sig utan på de svenskar som bor där och inte vill integrera sig i landet. Om det nu är så? För mig har det liksom för dig varit superviktigt att integreras så mkt som möjligt varpå jag lärt mig språket och hittat en spansk familj att nästla mig in i. Nu bor vi visserligen i Sverige men om jag hade bott i Spanien under en längre tid än nåt år så hade jag säkert också uppskattat det internationella i ett område som la Costa del Sol.

    På la Costa de la Luz där jag brukar vara lyser verkligen svenskarna med sin frånvaro. Där är det mest spansk turism.

    Gilla

    • Haha, ja det är förfärligt vad jag är dålig på att ta hand om den här bloggen…. men, men det blir som det blir… 🙂 När det gäller svenskarna som inte vill integrera sig så är det ju ett ämne för sig hehe, de finns ju, helt klart, fast jag tror de är betydligt färre än man tror. Jag tror få är ointresserade, tvärtom har nog de flesta ambitionen både att lära sig språket och att integrera sig. Men så visar det sig vara svårare än man tror och så finns det en hel svensk värld att ta del av och när man väl gör sig bekväm i den är det ju ännu svårare…

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s