Skolstart med skräckblandad förtjusning

I veckan var det dags för den både extremt efterlängtade men samtidigt skrämmande skolstarten. Min sons skola erbjöd en mjukstart och öppnade för eleverna redan 1 september, men den officiella skolstarten var torsdag 10 september. Det innebär lite längre dagar och skollunch!

Efter precis sex månader utan riktig skola, fanns det inga gränser för pirret. Den stora dagen föregicks av veckor med återkommande frågor om hur många dagar, timmar och sekunder det var kvar…

När jag skriver skrämmande refererar jag på inget vis till min sons känslor, utan till den allmänna bilden i spansk media som får det att verka som att vi nu kastar oss ut ifrån ett stup. Nej, Iván är odelat positiv. Möjligen med viss tveksamhet en dag då han tvingats ”arbeta”. Han går till skolan för att leka, inget annat.

Men i vilket fall, glädje är den övervägande känslan. Munskyddstvång till trots. De första nio dagarna gick han till klockan 14, från i torsdags till klockan 16, men då får de lunch och därmed en munskyddspaus. Så det ska nog gå bra. Han gillade verkligen inte munskydd tidigare, men tycks ha vant sig och framför allt ligger fokus på helt andra saker.

Apropå munskydd så har en spansk skolflickas uttalande om detta blivit viralt. Hon intervjuas av den regionala TV-kanalen i Valencia och säger till reportern; ”Es un poco peor porque no puedes respirar del todo. Pero no pasa nada, es mejor eso que morirse.” Det vill säga ungefär “Det är lite sämre för du kan inte andas ordentligt. Men det gör inget, det är bättre det än att dö.” Flickan är kanske i sjuårsåldern och rycker ganska optimistiskt på axlarna samtidigt, som att det inte har så stor betydelse.

Jag har sett en hel del kommentarer om hur förfärligt det är att barnen hjärntvättas att tro att de ska dö om de inte använder munskydd. Jag håller med om att det är tragikomiskt, samtidigt vet alla vi som har barn i den åldern att de inte bara gör sin egen tolkning av saker och ting utan även uttrycker sig lite som det blir. Varför i hela friden dra så stora växlar?

Myndigheterna har infört allmänt munskyddspåbud i ett försök att minska smittspridningen. Det gäller att anpassa sig helt enkelt. Det är inte för resten av våra liv. Jag tror inte några föräldrar hotar sina barn med att de kommer att dö om de inte bär munskydd. Däremot förklarar att vi gör det för att mor- och farföräldrar inte ska behöva dö. Jag kan verkligen bli trött på alla ”drama queens” och konspirationsteoretiker som vill få varenda åtgärd och restriktion att framstå som ett sätt för myndigheterna att styra befolkningen, i deras hemliga plan att förvandla Spanien till en diktatur.

Därmed inte sagt att en ska svälja allt utan att ifrågasätta. Den stora debatten på vår skola handlar om att ledningen bestämt att det ska göras regelbundna snabbtester på alla barn och lärare. Lärarna varje vecka och barnen minst varannan vecka. Diskussionen i vår föräldragrupp på WhatsApp drog snabbt igång. De som hördes var kritikerna och bland dem fanns bland annat en barnläkare. En del rådfrågade sina husläkare som avrådde från snabbtester i detta sammanhang.

Många skrev till skolledningen, men den vek sig inte en tum och nästa vecka drar laboratoriet igång. Testet i sig är ett stick i fingret och knappast traumatiskt. Jag har mest oroat mig för vad det ska få för konsekvenser. Problemen uppstår när antikroppstester används för att hitta pågående infektioner, inte antikroppar. Varje positivt snabbtest måste ju följas av ett PCR-test för att bekräfta eller utesluta ett aktivt virus. Ska barn med positiva tester isoleras under tiden? Och deras klasskompisar?

I torsdags läste jag en artikel i El Diario att 95 000 lärare i Madrid gjort snabbtester inför skolstarten. Av dem gav 3 000 positivt utslag. I nästa steg, PCR-testet, fick endast 18 positivt resultat (av de första 1 500 som testades). Jag skickade artikeln till skolan och blev samma eftermiddag uppringd av rektorn. Han berättade att skolans test är ett slags ”2-in-1” som visar både aktivt virus och antikroppar. Detta var en god nyhet. Skolan kommer inte att agera utifrån resultatet av snabbtesterna, enbart hänvisa till att PCR-test måste göras på vårdcentralen. Därefter tar hälsovårdsmyndigheten över och beslutar om eventuell spårning eller karantän. För närvarande är dock väntetiderna långa både för att göra ett PCR-test och för att få resultatet, och i mellantiden står föräldrarna där med ett barn som kanske har Covid-19, kanske inte.

En annan av mina frågor var om ett barn med antikroppar måste ta ett PCR-test varannan vecka, då det rimliga är att testresultatet fortsätter att vara positivt. Rektorn tyckte det var en bra fråga och skulle konsultera hälsovårdsmyndigheten. Vi kunde tillsammans konstatera att frågorna onekligen är fler än svaren i dessa tider. Och det blir inte enklare av alla icke-experter som har fler åsikter än en politiker under en valkampanj.

Veckokolumn SK Premium 2020-09-12

https://www.sydkusten.es/sk/384/a/29760/-i-skolstart-med-skrackblandad-fortjusning-i-/

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s